Slottsbiografen

Historik

”Ljudfilmen har nått Upsala”

Stacks Image 114
Den 15 november 1929 tog stumfilmsepoken slut för Slottsbiografen. Revyfilmen Fox Movietone Follies of 1929 fick inviga ljudanläggningen som biografdirektören David Annell införskaffat. I Tidningen Upsala skrev signaturen Pir Ramek (Thorsten Eklann): ”Det är ett vimmel av sjungande och dansande, det blänker av svarta instrument, allt virvlar fram med en beundransvärd precision och rytm. Regissören låter oss också titta bakom kulisserna, kameran slinker in i klädlogerna, följer med upp på scenen, den vädrar liksom kulissdammet och puderdoften. Och allt sprattlet och skrikandet ackompanjerar och registrerar ljudapparaterna, påpassligt och perfekt. Musiken skräller, jazzigt och eggande, den larmar och smeker omvartannat. […] Det utrikiska talet är väl för den stora massan av biobesökare en kuriositet – och så här i början en lustig kuriositet.”
Stacks Image 115
”Konstförstörare av stora mått”

Pir Ramek fortsätter: ”Talet ger ej heller samma illusion som musiken och sången, man har hela tiden känslan av att det inte är den agerande som talar, ljudet verkar komma (precis som det ju gör) från en högtalare bakom duken. Talet betyder också föga. Det är musiken och sången det nu gäller. […] Annars är ju tonfilmen – eller rättare sagt: talfilmen – en förfärlig historia, en konstförstörare av stora mått, den är alltjämt en halvmesyr, en föga utarbetad uppfinning. Men kan man för ett ögonblick acceptera ljudfilmen, så skall det vara just som revyfilm. Och det vore som sagt dumt att säga annat än, att denna ljudfilmsrevy roar.” ”Vad Slottsbiografens apparater beträffa, kan man genast vittna, att de verka förträffliga. I går klingade så väl musiken som sången och även talet så rent och vackert man kan begära. Recensenten anser Slottsbiografens anläggning av Nordisk Tonefilm vida överträffa den av annat märke, som han varit i tillfälle att höra i Stockholm.” Bland dem som bevistade premiären, fanns enligt egen utsago, biografägarens son Torsten Annell som senare under många år drev Fyrisbiografen, och en ung prästson från Stockholm på besök hos sin mormor, Ingmar Bergman.
Stacks Image 116
Jazzsångaren Jonsson

Redan i mars samma år hade den film som i USA banat vägen för ljudfilmen – Jazzsångaren med Al Jolson – haft premiär på Slottsbiografen i en stum version. I brist på ljudspår på filmen framfördes Al Jolsons sånginslag på plats av kandidat Nils Jonsson och en kör. Även det en publiksuccé som fick gå i repris. (Se ”Jazzen anfaller”)